engstra

Ja det är verkligen full fart här och det är saker att göra hela tiden. Vi är inte riktigt vana vid att ha tider att passa men när Emma vill vara med i allt som händer i Miniland och barnklubbar och sånt så gäller det att ha koll på klockan och dagens schema.

Jaha, i förrgår hände det som tydligen ska hända alla barn - men Ida kan nu skriva på sin meritlista att hon har varit med om det två gånger. Hon ramlade ur sängen i morse kl. 06.00!

Hon vaknade strax innan 6 och fick en flaska välling och fick somna om i vår säng. Smart som jag var - eller trodde att jag var - så ställde jag resesängen som vi har hyrt här på hotellet tätt intill vår säng så att Ida kunde ligga ytterst och inte riskera att tjejerna rullar på varandra eller river varandra i sömnen. Men precis när jag hade somnat till så rullade hon runt med en sån fart att resesängen gled iväg och hon åker ner i golvet. Som tur var fick jag tag på hennes hand lite vilket gjorde att hon landade med rumpan först i golvet! Puh vilken tur - kakelgolvet är ju lite hårt att landa med huvudet på!

Emma fortsätter att leka med in nyfunna kompis Elsa och de har blivit helt otroligt fästa vid varandra och Emma är orolig varje dag att de inte ska hitta varandra bland alla människor här på hotellet. Men det har gått bra hittills. De umgås så mycket att jag nästan tycker mig höra en västkustdialekt hos Emma - Elsa är från Göteborg! Fattas bara att hon ska kalla det gör Bästkusten istället för Västkusten!!!

Vi har nu hunnit med ytterligare ett besök inne i Patong och gjorde den här gången ett besök på OTOP marknaden och vi har även hunnit besöka Bangtaos egen marknad - där vi gjorde lite fynd.

Vi träffar Elsas mamma och pappa Lotta och Tomas väldigt mycket nu eftersom Elsa och Emma umgås hela tiden och kommer jättebra överens. De pratar nog lika mycket som mig - så ni kan förstå att Daniel nästan inte får en syl i vädret när vi träffas allihopa.

Idag har vi haft en dag på stranden och fick vid våra solstolar besök av en bebiselefant som Emma matade med en banan och sen klappade. Gissa om hon var stolt!!

Och idag klappade mammahjärtat lite extra mycket för min stora tjej! Gud så stolt jag var… Eller vi båda så klart!!! Elsa ville vara med i Ministars som är Vings egna lilla show med barn där barn mellan 3-7 år får anmäla sig och sen mima och dansa till vald låt inför all publik på hotellets stora scen och Elsa ville att Emma skulle vara med. Till en början förstod nog inte Emma vad det handlade om utan anmälde sig glatt - helt ovetandes om att de skulle stå själva på scen inför en massa folk. Jag förklarade för Emma vad det var och ville försäkra mig om att hon ville men jag ville heller inte ta för givet att hon skulle tycka det var läskigt så jag uppmuntrade henne och det gick bra!

Ikväll var det så dags för deras uppträdande och jag var lite nervös och kunde inte riktigt koncentrera mig på att äta middag. Jag var absolut inte nervös för att Emma skulle uppträda utan mer för att hon skulle tycka att det var läskigt och egentligen inte ville fast hon kände sig tvungen. Men det gick hur bra som helst och både Emma och Elsa dansade till ABBA:s Mamma Mia inför ca 30 vuxna och 40 barn - mimningen försvann lite i nervositeten men dansa gjorde de och jag var stolt som en tupp!

Vi filmade det hela så det ska vi spara till hennes bröllop… ha, ha, ha!

Här är de i sina scenkläder:

Vi har ju varit själva - vi i familjen - i 4 veckor och bara haft varandra att prata med men nu känns det som om vi pratar med alla. Eller jag i alla fall! Det är så mycket folk här och speciellt småbarnsföräldrar så man pratar med massor med trevliga människor varje dag. Jag stötte också på den personalchef som anställde mig på MyTravel för 8 år sen - hon är här nere på jobb och kände igen mig - konstigt att alla kommer ihåg mig?!

Hemresan börjar nu närma sig med stormsteg och vi börjar fundera över vad det är vi vill hinna med och vad det är vi vill hinna handla innan vi åker. Vi börjar också bli lite stressade av tanken att inte få så här mycket tid med barnen när vi kommer hem - funderar på att göra söndagar till en TV fri dag så hinner med vi att måla i målarböcker med Emma och busa med Ida så mycket som vi har gjort. Vi har nog tittat på TV i max 8 timmar totalt under hela den här resan och vi saknar det inte ett dugg. Men hemma i mörkret blir det nog annorlunda!

Nej vi är fortfarande kvar här i paradiset och ska njuta till fullo de dagar som är kvar. Vem vet när vi kommer tillbaka (om vi får bestämma dröjer det i för sig inte så länge - men då hoppas vi att någon/några vill göra oss sällskap!)

Jennie & Daniel