Hemma!
En 24-timmars lång hemresa blev det om man räknar från att vi lämnade hotellet i Bangtao tills att vi klev in genom dörren i Vänstra 9 så det är inte så konstigt att man nu är helt slut.
Emma som jättebra på långflygningen mellan Bangkok och Köpenhamn men Ida sov desto mindre. För det första fick hon feber och sen var det 10 andra spädbarn på flyget så de väckte varandra med sitt skrik så hon sov som längst 1 timme i sträck men vi fick sova lite i alla fall fast i korta perioder.
Så nu är både jag och Daniel sjukt trötta och känner oss båda nästan fulla. Emma är lite piggare eftersom hon sov en hel del, Ida somnade i soffan vid 15-tiden och eftersom hon har sån sömnbrist sen det senaste dygnets äventyr så låter vi henne sova. Sen får vi väl ångra det bittert när hon vaknar 02.00 och är pigg men det problemet tar vi då.
Annars gick hemresan jättebra och vi fick med oss allt hem. Vi hade 3 väskor och de vägde totalt 68 kg - 8 kg över det tillåtna men vi slapp övervikten! Alla väskor kom hela fram till Stockholm och de fick alla plats i 95:an när vi skulle hem!
Så nu är det bara att sätta fart med uppackningen och tvättningen vilket kan ta sin lilla tid...
Det är skönt att vara hemma men jag längtar redan efter nästa resa!!!
Jennie
Sista dagen!!!!
Ja nu är snart resan slut och idag är det den sista dagen på vår resa!
Vi har varit borta i nästan 6 veckor men ändå blev de sista dagarna lite stressiga… I torsdags var vi och shoppade och det kan låta som om vi har köpt massor men att åka och shoppa i Patong med Ida och Emma tar sin lilla tid. Det ska drickas, ätas, kissas, bytas på och sovas så det är inte bara att springa runt och handla en massa.
I torsdags när vi var inne i Patong fick vi också avsluta får shopping efter några timmar då Emma fick feber och hon hade sen hög feber hela kvällen så det blev en lugn kväll på rummet med hämtmat och film.
Hon var mycket piggare i fredags men vi tog det ändå lite lugnt. Hon var på Miniland på kalas och sen låg vi mest vid poolen. Hon var anmäld till Ministars igen för hon tyckte det var så himla kul att uppträda men eftersom hon var lite hängig så ville hon avboka det så vi gick och tittade på de 14 andra barnen som uppträdde istället.
När vi åkte så hade vi med oss 2 stora väskor och bestämde oss för att köpa en ny resväska här i Thailand och det här har vi helt glömt bort så igår lördag var vi tvungna att åka in igen till Patong och shoppa - en väska! Vi tog först en dag på stranden och sen vid 16-tiden åkte vi in och kom inte hem förrän vid 22-tiden. Och självklart fick vi med oss lite annat än bara en väska!!
Och nu är det alltså söndag och kl. är halv nio och vi håller på att packa lite innan Emma vaknar. Vi har rummet till kl. 17 då vi blir hämtade med taxi som ska köra oss till flygplatsen och sen går flyget 20.50 och sen börjar nästa äventyr - att hålla Ida still under start och landning!! Och kanske försöka få henne att vara tyst så att andra kan få sova!!!
Hoppas det har varit kul att följa våra berättelser och vi får tacka för alla kommentarer och mail vi har fått - det har varit så kul att höra ifrån er där hemma!
Många kramar
Jennie, Emma, Ida & Daniel
25 nov: En fullspäckad dag!
Idag har vi haft det fullt upp… nästan så att man skulle behöva lite semester!
Ida vaknade med tuppen men Daniel var snäll att ta med henne på en promenad så Emma och jag kunde sova ända till 9.00 och sen var det frukostdags. Måste nog säga att jag längtar lite till en vanlig Skogaholmsmacka och kall O´boy och börjar ledsna på bacon, scambled eggs, rostat bröd, vattenmelon och allt annat som finns på frukostbuffén men jag äter massor av det ändå för jag vet att jag kommer att sakna det ganska snart efter att vi har kommit hem.
Efter frukosten var det pooldags och de sista lektimmarna med Elsa. Emmas kompis åkte hem idag men de han leka med varandra i poolen några timmar och äta lunch tillsammans innan de åkte kl. 15 vilket Emma tyckte var väldigt tråkigt - och vi också för den delen.
Daniel passade på att ta en timmes Thaimassage medan Ida sov och när han var tillbaka åt vi lunch och sen gick jag på 2 timmars Thai Cooking Class som var jättebra och jag hoppas att jag kan komma ihåg allt utifrån recepten och mina anteckningar så att jag kan laga nåt gott till er därhemma.
Vid 16-tiden var det ansiktsmålning för Emma (igen!) så det var bara att infinna sig i Miniland och bläddra igenom tidningen med de olika förslagen - idag blev det blommor.
Sen kl. 18 var det dags för Thai- & Asiatisk buffé i restaurangen och efter det var det Thai Dance Show och vi passade på att äta middag med familjen Bussler vilket var hur trevlig som helst förutom att Ida absolut inte ville sova, inte sitta i vagnen, inte sitta i knät, inte vara tyst ja hon ville mest ingenting! Men det gick bra ändå…
Jennie & Daniel
Sista veckan
De senaste dagarna har vi haft riktigt lata dagar. Vi har promenerat längs den 8 km långa finkorniga stranden - som guideböckerna beskrivit som “nästan folktom” vilket inte riktigt stämmer - vi har slappat vid poolen, tagit promenader in till byn Bangtao och Emma och jag har lyxat till det och gjort manikyr och pedikyr. Ida kryper runt och gapar som vanligt eller sitter i vagnen och myser.
Vi hade under förra veckan ganska så “dåligt” väder med bara runt 29 grader och mulet nästan varje dag men de sista dagarna har det varit strålande sol och 31-32 grader vilket är skönt och vi har nästan bara legat vid poolen eller på stranden eftersom det är för varmt att göra så mycket annat.
I förrgår var det ett svenskt par som gifte sig på stranden som vi fick se och när bruden kom gående ner för gången av vit sand kantad med blommor sa Emma: “Åh mamma nu kommer prinsessan. Tänk om du och pappa kunde gifta er på stranden i Thailand“. Jag sa att jag och pappa ju redan är gifta men det verkade inte spela nån roll eftersom hennes svar var “ja men jag tänkte att ni kunde passa på nu när vi ändå är här i Thailand”.
De senaste dagarna har vi haft en riktig semester - Ida har sovit till 7.30 ett par dagar och en dag till 8.30 vilket annars är förmiddag för oss. Den dagen gick enormt fort eftersom vi inte var klara med frukosten förrän strax efter 10.30 - men jag klagar absolut inte!
Eftersom dagarna är få tills vi åker hem har vi börjat fundera över vad vi ska köpa med oss hem och vi har ju shoppat en del redan och har nu skrivit en liten lista på vad vi ska köpa - för att inte glömma nåt och Emma som har hört oss prata säger en dag: Mamma, var får vi alla pengar ifrån egentligen? Ha, ha, ha… ja vad säger man… rånat en bank med helikopter! Nej vi förklarade att pappa jobbade på Astra och de ger honom pengar för det jobb han gör och då skrattade hon och sa att det var konstigt att Scania betalde mig pengar - fast jag inte ens är där! Smart unge… Hmm hur ska jag förklara det här nu då?! Nej det fick bli att något som heter Försäkringskassan ger mig pengar för att jag är hemma och är mamma till Ida eftersom nån måste vara hemma med henne när hon är för liten för dagis. Puh - hon nöjde sig med den förklaringen! En vanlig dag hade det kommit följdfrågor men det gjorde det inte idag.
Emma har annat att tänka på tror jag. Hon har fullt upp med alla aktiviteter som är på gång här på hotellet och fullt upp att leka min sin kompis Elsa som hon tycker så mycket om. Men tyvärr åker Elsa hem imorgon onsdag - inget Emma har sagt något om än men när hon väl har åkt så kommer hon att sakna henne massor! Men hon kommer nog ha fullt upp att göra med allt som är på gång. Både Emma och Ida fick varsin ansiktsmålning i lördags och de kan de få nästan varje dag om de vill här.
Vi har haft flera trevliga kvällar med Elsas mamma och pappa och har till och med lyckats få lite gott vin som de hade med sig hemifrån. Vi har också träffat på familjen Bussler - Maria, mamman i familjen är kompis med min chef på Mrjet - den härliga Emma Andersson och Maria och jag har innan resan haft sporadisk kontakt via Facebook så det var kul att äntligen träffa henne i verkliga livet. Och världen är ju bra liten - det visar sig att hennes man, Greger har jobbat tillsammans med den ena hälften paret Grafford, våra goda vänner i Trosa. Imorgon 25/11 ska vi ut och äta middag med familjen Bussler och nystar vi lite till så kanske vi har fler gemensamma bekanta!
Oj då, nu blev klockan visst 23.30 så det är väl dags att krypa ner i den ständigt sandiga sängen och irritera sig på alla små sandkorn som kittlas längs benen och läsa en god bok och samtidigt fundera över hur sjutton man kan få så mycket sand i sängen trots att man har skakat både täcken och lakan! Men, men det är ju ett övergående problem och det dröjer väl tills det problemet kommer tillbaka!
Jennie & Daniel - som snart är hemma igen…
Full fart på Bangtao
Ja det är verkligen full fart här och det är saker att göra hela tiden. Vi är inte riktigt vana vid att ha tider att passa men när Emma vill vara med i allt som händer i Miniland och barnklubbar och sånt så gäller det att ha koll på klockan och dagens schema.
Jaha, i förrgår hände det som tydligen ska hända alla barn - men Ida kan nu skriva på sin meritlista att hon har varit med om det två gånger. Hon ramlade ur sängen i morse kl. 06.00!
Hon vaknade strax innan 6 och fick en flaska välling och fick somna om i vår säng. Smart som jag var - eller trodde att jag var - så ställde jag resesängen som vi har hyrt här på hotellet tätt intill vår säng så att Ida kunde ligga ytterst och inte riskera att tjejerna rullar på varandra eller river varandra i sömnen. Men precis när jag hade somnat till så rullade hon runt med en sån fart att resesängen gled iväg och hon åker ner i golvet. Som tur var fick jag tag på hennes hand lite vilket gjorde att hon landade med rumpan först i golvet! Puh vilken tur - kakelgolvet är ju lite hårt att landa med huvudet på!
Emma fortsätter att leka med in nyfunna kompis Elsa och de har blivit helt otroligt fästa vid varandra och Emma är orolig varje dag att de inte ska hitta varandra bland alla människor här på hotellet. Men det har gått bra hittills. De umgås så mycket att jag nästan tycker mig höra en västkustdialekt hos Emma - Elsa är från Göteborg! Fattas bara att hon ska kalla det gör Bästkusten istället för Västkusten!!!
Vi har nu hunnit med ytterligare ett besök inne i Patong och gjorde den här gången ett besök på OTOP marknaden och vi har även hunnit besöka Bangtaos egen marknad - där vi gjorde lite fynd.
Vi träffar Elsas mamma och pappa Lotta och Tomas väldigt mycket nu eftersom Elsa och Emma umgås hela tiden och kommer jättebra överens. De pratar nog lika mycket som mig - så ni kan förstå att Daniel nästan inte får en syl i vädret när vi träffas allihopa.
Idag har vi haft en dag på stranden och fick vid våra solstolar besök av en bebiselefant som Emma matade med en banan och sen klappade. Gissa om hon var stolt!!
Och idag klappade mammahjärtat lite extra mycket för min stora tjej! Gud så stolt jag var… Eller vi båda så klart!!! Elsa ville vara med i Ministars som är Vings egna lilla show med barn där barn mellan 3-7 år får anmäla sig och sen mima och dansa till vald låt inför all publik på hotellets stora scen och Elsa ville att Emma skulle vara med. Till en början förstod nog inte Emma vad det handlade om utan anmälde sig glatt - helt ovetandes om att de skulle stå själva på scen inför en massa folk. Jag förklarade för Emma vad det var och ville försäkra mig om att hon ville men jag ville heller inte ta för givet att hon skulle tycka det var läskigt så jag uppmuntrade henne och det gick bra!
Ikväll var det så dags för deras uppträdande och jag var lite nervös och kunde inte riktigt koncentrera mig på att äta middag. Jag var absolut inte nervös för att Emma skulle uppträda utan mer för att hon skulle tycka att det var läskigt och egentligen inte ville fast hon kände sig tvungen. Men det gick hur bra som helst och både Emma och Elsa dansade till ABBA:s Mamma Mia inför ca 30 vuxna och 40 barn - mimningen försvann lite i nervositeten men dansa gjorde de och jag var stolt som en tupp!
Vi filmade det hela så det ska vi spara till hennes bröllop… ha, ha, ha!
Här är de i sina scenkläder:
Vi har ju varit själva - vi i familjen - i 4 veckor och bara haft varandra att prata med men nu känns det som om vi pratar med alla. Eller jag i alla fall! Det är så mycket folk här och speciellt småbarnsföräldrar så man pratar med massor med trevliga människor varje dag. Jag stötte också på den personalchef som anställde mig på MyTravel för 8 år sen - hon är här nere på jobb och kände igen mig - konstigt att alla kommer ihåg mig?!
Hemresan börjar nu närma sig med stormsteg och vi börjar fundera över vad det är vi vill hinna med och vad det är vi vill hinna handla innan vi åker. Vi börjar också bli lite stressade av tanken att inte få så här mycket tid med barnen när vi kommer hem - funderar på att göra söndagar till en TV fri dag så hinner med vi att måla i målarböcker med Emma och busa med Ida så mycket som vi har gjort. Vi har nog tittat på TV i max 8 timmar totalt under hela den här resan och vi saknar det inte ett dugg. Men hemma i mörkret blir det nog annorlunda!
Nej vi är fortfarande kvar här i paradiset och ska njuta till fullo de dagar som är kvar. Vem vet när vi kommer tillbaka (om vi får bestämma dröjer det i för sig inte så länge - men då hoppas vi att någon/några vill göra oss sällskap!)
Jennie & Daniel
Sista hotellet!
Ja då har vi kommit till det sista hotellet på vår resa: Sunwing Bangtao Beach Resort som ligger ca 10 minuters bilresa från vårt förra hotell på Kamala Beach.
Det är första gången som vi är på ett charterresort i högsäsong så det ska bli spännande att uppleva. Emma har kommit in i livet som charterresenär och är med på alla aktiviteter hon bara kan. Igår var det ansiktsmålning, ritstund, träff med de tre björnarna; Bum-bum, Isodor och Tvättis och sen var det minidisco och så var det musikshow på kvällen. Idag var det skattjakt och ikväll blir det minidisco igen. Och varje gång giraffen Lollo eller björnen Bernie är ute och går ska hon springa fram och kramar.
För oss är det helt fantastiskt att se henne så här för hon har alltid varit väldigt försiktig och aldrig vågat vara med på nåt när inte vi är med och aldrig vågat gå fram till figurer kramas. Igår när hon var i lekrummet och lekte och jag satt mittemot sa hon till mig att jag faktiskt inte behövde sitta där jag kan väl gå nu. Och så börjar hon prata med de andra barnen istället.
Nu har hon hittat sig en kompis som heter Elsa och kommer från Göteborg. De har lekt hela eftermiddagen vid poolen och nu gick hon bort till hennes rum och skulle leka och vi skulle ses vid middagen. Känns inte som om vi har sett Emma alls idag! Hon har nog ledsnat på sin mamma och pappa!
Rummet vi har är jättefint och ligger bra till precis vid en av poolerna. Det är enormt mycket folk här och man får vara försiktig när man pratar eftersom nästan alla är skandinaver. Det är lite synd också att det är lite prisskillnad här mot övriga resmål - typ mat och glass. Men vi har hamnat långt under vår dagsbudet tidigare på resan så det gör inte så mycket men det är synd för man vet ju vad man egentligen skulle kunna få betala. Samtidigt så är det ju inte så mycket pengar det handlar om…
Ida är i full fart med allt som vanligt men vi kan äntligen äta i lugn och ro. Hotellets restaurang har IKEA barnstolar så vi kan både spänna fast henne och den kan inte välta så nu får vi båda äta med båda våra händer och vi behöver inte hålla fast stolen med en fot och bara det är superskönt! Annars kryper hon runt som vanligt och nu har hon kommit på att ta sig nerför den nästan 1 dm höga kanten ut till terrassen och upp igen vilket hon igår (första dagen här) tyckte var jättekul och gjorde fram och tillbaka ca 20 gånger medan jag nervöst tittade på och var beredd att springa fram och rädda henne från att slå i huvudet i stengolvet. Men det gick bra… Hon älskar - precis om Emma - att bada i poolen och blir ledsen om hon inte får bada när hon ser att Emma är i poolen. Och det roligaste som finns är ju att slå hårt med händerna i vattnet så att det stänker.
Vädret har blivit lite ostadigt och igår regnade det hela förmiddagen men sen sken det upp. Idag började det regna vid 16-tiden och nu öser det ner. Men det gör inte så mycket att det börjar regna på eftermiddagen för då får man nåt att skylla på för att få Emma ur poolen!
Nähä, om man skulle ta och duscha och göra sig fin inför kvällens aktiviteter som blir middag, sen minidisco och Radio Mega Hits Show!
Jennie & Daniel
Sista dagen i Kamala
Vi hade inte alls höga förväntningar på Patong - vi har ju varit där tidigare och då tyckte vi inte det var nåt att ha men vi ville göra Emma glad så vi tog oss dit och blev mycket glatt överraskade. De har byggt ett nytt shoppingcenter där vi spenderade 3 ½ timme med lite shopping, lunch och självklart “lite” glass.
Emma fick sig en Barbie-bröllops docka och två par skor - ett par som mamma och pappa fick välja och sen hittade hon ett par Barbiesandaler med silverglitter - kanske inte de skor jag hade valt till henne men att se henne så lycklig över ett par skor var värt hur mycket som helst, fast de kostade bara 70 kr.
Middagen idag blev på en liten men mysig restaurang på stranden och vi kunde under tiden vi åt titta ut över havet och det åskväder som var på väg in emot oss. Lite häftigt med alla blixtar över himlen men något stressande eftersom man gärna vill hinna tillbaka till hotellet innan regnet öser ner. Vi klarade oss och gick efter maten till hotellets restaurang och satte oss och tog varsin dessert.
Emma har börjat att äta bättre men det ska ändå bli skönt att komma till Sunwing Bangtao eftersom barn under 12 år äter gratis där och då har de en egen lite buffé de kan välja mat ifrån - och då kan hon få äta vad hon vill så slipper vi tjata. Idag till lunch fick hon faktiskt McDonalds och direkt när hon började äta så sa hon: “Mamma, det här smakar precis som hemma!” Och jag som själv var kinkig med maten när jag var liten vet ju precis hur hon känner så det var skönt att höra att hon tyckte om nåt… Ida däremot har väl fått nån annans gener - hon äter allt. Fast hon har ledsnat på ris tror jag för det vill hon inte äta längre så vi har - dåliga föräldrar som vi är - gett henne lite osaltade pommes frites vilket hon älskar och hon kan sitta med en pommes i en kvart så det blir ju inte så många hon äter. Men då hinner vi äta lite i lugn och ro och hon är nöjd och får sig nåt att äta.
Det händer så mycket med Ida hela tiden… jag har säkert skrivit det förut men nu har hon lärt sig klappa händerna och att säga Emma - om man lyssnar noga! Vi är så otroligt glada över att kunna få vara med henne så mycket nu när det händer så mycket - speciellt Daniel som annars hade jobbat och inte sett barnen (eller Vilda Bebin och Emma-jag-ska-bara som vi kallar dem!) lika mycket.
Nej nu väntar lite packning och mys innan John Blund kommer - måste bara få ur Ida ur väskan...
Jennie & Daniel
Kamala
Den 12 november åkte vi med Speedboat från Railay - som för övrigt var väldigt tråkigt att lämna eftersom vi gillade det starkt. Det var folk från hela världen, i alla olika åldrar och typer vilket gjorde stämning härlig - men nu hade vi valt att förboka hela vår resa så vi var tvungna att åka, vilket ändå kändes spännande - det är alltid kul att se ett nytt resmål och ett nytt hotell.
Emma tyckte det var jättespännande att åka speedboat, Ida sov mest hela den 1 timmes långa resan förutom de sista 10 minuterarna då det var lite vågit och båten hoppade vilket hon inte alls tyckte om. Hon såg ut som jag kan tänka mig att jag har sett ut de få gånger jag har vågat mig i en berg och dalbana eller flumride!
Hotellet här i Kamala är fint och vi blev uppgraderade från ett Deluxerum till ett Deluxe Familjerum. Skillnaden är nog att det här är lite större och att det är två sängar till förutom den stora dubbelsängen. Perfekt för oss att lägga saker på när vi kommer in…
Emma var på eftermiddagen illamående och fick ont i magen i poolen så det var bäst att gå till rummet - och som tur var hann vi upp till den nybäddade vita sängen då hon kräktes ut all chokladglass hon nyss ätit - en härlig början på ett nytt hotell.
Vi har sen i torsdags hunnit med att ligga en dag på stranden, ligga lite vid poolen och igår tog vi en shopping dag inne i Phuket Town och dess stora shoppingcenter Central Festival.
Annars flyter väl allt på som vanligt med god mat, sol och bad och en vild Ida som aldrig kan sitta still. Hon har lärt sig klappa händerna nu och gör det mest hela tiden de får sekunder hon faktiskt sitter still. Hon har också vågat släppa händerna en gång när hon stod upp så hon har stått själv i ca 2 sekunder innan hon välte… Idag fick hon en ny erfarenhet - att bajsa i poolen! Fast lugn… inte i den stora hotellpoolen utan den lilla plastpoolen vi köpte till henne och tar med oss till stranden som hon kan både bada och sova i - men vi grävde en djup grop i sanden och grävde ner bajset!
Jag fick också en ny erfarenhet idag - att prata med ett par äldre tyskar som inte kunde ett ord engelska. Damen knackar på mig vid poolen och säger på knagglig engelska: “I am from” och jag tänkte svara: Ja jag vet inte var du är ifrån - det vet du väl bäst själv! Men fattade till slut att hon ville veta var jag var ifrån. Sweden svarar jag lite förvånat. Ah Schweden och sen ropade hon på sin gubbe och de pratade tyska med mig i typ 5 minuter. Jag svarade så gott jag kunde på engelska men jag har ingen aning om vad de sa… förutom att de tycker att det är kallt i Schweden och att damen har varit på Sri Lanka 5 gånger. Undra hur deras konversationer går med thailändarna när ingen av dem kan speciellt bra engelska?!
Emma börjar komma in i kulturen här och säger att det är jättelätt att prata thailändska - det är ju bara att härma vad thailändarna säger! Hon har ju så rätt… Hon har lärt sig så otroligt mycket på den här resan och lär sig nya saker varje dag. Igår lärde hon sig var pruta var och fattade vinken direkt för idag ville hon leka affär och Daniel skulle pruta.
Imorgon blir det ännu en stranddag och sen på kvällen är det dags att packa - IGEN! Men vi börjar bli riktigt duktiga på det… Sen på måndag åker vi till Bangtao Beach som Emma har längtat efter så himla mycket - hotellet vi bor på där är ju ett Ving hotell där giraffen Lollo, björnen Bernie och elefantungen Woody bor - utklädda reseledare så klart - men det vet ju inte hon!
Jennie & Daniel
Tiden går alldeles för fort
Igår hände egentligen ingenting alls - vi låg på stranden under förmiddagen men sen lagom till lunch försvinner nästan all skugga från stranden och det blir alldeles för varmt för att vara kvar. Så det är ett bra tillfälle att packa ihop sina saker och gå och äta något istället.
Det är inte jättemånga matställen här men det finns några stycken på Railay West men vi har mest ätit i hotellets restaurang som har jättegod mat - men otroligt dålig service! Det är så vi skrattar varje gång vi ser servitörerna och servitriserna irra runt. Vi har varje gång vi beställt dricka bett om att få glasen utan is - men det har inte lyckats en enda gång! De missar alltid att komma med bestick och glas till Emma, det finns sällan servetter och ibland - om man inte säger till - får man vänta i typ 6-7 minuter på att få en meny. Igår beställde vi dricka och väntade sen på att få beställa mat och tänkte göra ett test och se hur lång tid det skulle ta om man inte sa till: 11 minuter tog det!
Sen när maten kommer så hinner ofta en av oss äta upp innan resten kommer. I för sig så är det lite kulturen här att de kommer ut med maten som är klar - så har det varit överallt och det är helt okej - om resten kommer ganska så tätt inpå. Men det gör den inte här. Man kan till och med beställa en rätt och beställa ris till och säger man inte till så hinner man äta upp maten innan riset kommer… Och det är inte bara en gång som de ger fel mat till fel personer… Men vi har ingen brådska - det och när väl maten kommer så är den väldigt god och det har blivit lite av underhållningen till middagen. :-)
Idag har vi också legat på stranden och till Emmas lycka kom hennes kompis Isabella som hon träffade i Ao Nang och de hann leka ett par timmar på stranden. Men det har varit enormt varmt idag och det har inte gått att vistas i solen överhuvudtaget så vi har mest letat skugga hela dagen och hållit oss i havet eller i poolen - och givetvis har det slunkit ner en och annan glass! Nu har Emma lärt sig en läxa och väljer inte den minsta glassen i frysen längre - så nu vet Daniel att hon är hans! Till och med Ida fick en liten isglass - som är i ett litet platsfodral och vi låter henne äta tills hon vänder upp och ner på den och allt ramlar ut - vilket brukar ske ganska så snabbt!
Vi testade en annan restaurang för lunchen idag och roligt nog var servicen densamma. Efter ca 8 minuter fick jag säga till om att få en meny men maten var jättegod… :-)
Idag blev middagen extra mysig då vi gick ut lite tidigare så vi lyckades få ett bord precis vid stranden och himlen var helt klar så det blev en härlig soldengång att titta på med en drink i handen. En bit bort förbereder de ett bröllop på stranden så det blir nog en lång kväll för oss för Emma vill titta på det hela...
Jennie & Daniel
Railay Beach
Emma träffade - som tur var - sin kompis Isabella på stranden igår förmiddag och vi bestämde oss att checka ut så sent som möjligt så att de skulle hinna leka och när klockan blev 12 var det så dags att checka ut - så vi tog vårt pick och pack och gick ner på stranden och tog oss bort till longtailbåtarna. Vi betalade 250 baht (ca 50 kr) för oss alla och allt vårt bagage. Som tur var skulle några andra turister med ut och vi fick hjälp med att lyfta på alla våra väskor och våra barn innan vi själva hoppade i. Emma tyckte det var jätteläskigt att åka den här gången för det gungade lite och hon trodde fortfarande att båten skulle välta.
Men det gjorde den inte… och vi kom fram till Railay Beach och fick hjälp av de andra att få av våra väskor och våra barn!
Vi bor i en superhärlig bungalow med en egen liten jacuzzi på utsidan och med två solstolar. Hotellet är jättefint och vi känner på en gång att det här passar oss!
Efter en härlig lunch blev det en galen eftermiddag… Nej det låter som om allt är galet men när man mest ligger vid poolen och under en palm på en vit sandstrand så är det mesta som händer utöver det en stor grej.
Emma och jag bestämde oss för att köpa glass och efter att hon valt den minsta glassen i hela frysen så gick vi tillbaka. Kom då på att vi glömt köpa vatten och Daniel skulle gå tillbaka och vi upptäcker att plånboken är borta. Vi letar i hela rummet, i alla väskor och i vagnen och jag gick tillbaka precis samma väg jag gick förut och letade - men inget! Letade igenom alla väskor igen - men inget!
Sen gick Emma och jag bort till receptionen och frågade och som tur var hade någon snäll själ hittat den och lämnat in den - med alla pengar kvar!! I för sig var det bara runt 4000 baht i (800 kr) men ändå! Jag fick reda på deras rumsnummer så innan middagen igår kväll lämnade vi en flaska mousserande vin på deras terrass med ett tackkort - de var nämligen inte inne på rummet - och så gick vi och hade en trevlig middag!
Jag brukar verkligen ALDRIG tappa bort saker - kanske inte vet var allt är jämt men aldrig tappa nåt - så gissa om jag känner mig dum-dummare idag!! :-)
Efter en härlig dag idag på stranden Phra Nang Beach som ligger en bit bort (efter en läskig promenad genom skogen bland aporna och jag-vet-inte-vad-för-djur!) så är det dags för en sen lunch i hotellets restaurang.
När vi har ätit färdigt kan vi inte hitta Emmas blå flipp flopp tofflor med glitter på!!! Vi bytte bord för att vi hamnade lite i solen och glömde ta med dem till det nya bordet! Ja gissa om jag kände mig dum när jag kom till receptionen för att fråga SAMMA tjej om de har sett ett par tofflor.
Nu är jag säkert dagens samtal i lunchrummet hos den här hotellpersonalen!!
Ingen av servitörerna hade sett dem så vi gav först upp - men tänkte att nej jag tar mod till mig och frågar i receptionen och som tur var hittade den kille i restaurangen dem - en servitör hade tydligen tagit hand om dem ändå! Så nu får det vara slut på borttappade saker för resten av den här resan… :-)
Kvällens middag blev igen på hotellets restaurang och som vanligt kunde inte Ida sitta still och Emma åt nästan ingenting utan att man tjatade lite. Då känns det lite jobbigt ibland att inte själv kunde äta i lugn och ro - men sen helt plötsligt så sjunger sångerskan i restaurangen låten You´re still the one - en av de sånger min syster sjöng i kyrkan på vårt bröllop och då känns allt så där härligt underbart igen. Här sitter vi på en restaurang och sträcker jag lite på foten kan jag nästan nå den vita sanden och två härliga, friska, underbara och livliga barn som inte är tysta en sekund och vi har det hur bra som helst - livet är härligt!!
Jennie & Daniel
Sista dagarna i Ao Nang
Ja, då är det sista dagen i Ao Nang idag och vi ska vid 12-tiden ta en longtailbåt ut till Railay Beach. Det ska bli skönt att få komma ut till stranden igen - nu har vi fått vår dos av shopping och försäljare.
Igår (6 nov) var det sol på förmiddagen så vi la oss vid poolen. Emma träffade på en kompis från Sverige som hette Isabella och var 6 år och de hittade varandra direkt och sen ville ingen av dem gå ifrån poolen.
Men runt lunchtid började det regna och det kanske var tur annars hade vi fått bära Emma skrikandes ifrån poolen. Och som vanligt var det dags för Ida att sova middag och jag och Emma passade på att ta oss upp till samma skönhetssalong igen och unna oss nåt. Jag tog en fotmassage och Emma ville göra flätor - inte hela håret men hon gjorde några stycken i alla fall och blev hur lycklig som helst när de 18 flätorna var klara med pärlor i.
När Ida sovit klart kom Daniel upp med henne till salongen vilket personalen där älskar och alla vill gulla med henne. Vi hade nog kunnat ta en fotmassage båda två eftersom det är så många som vill hålla Ida - men man vet ju aldrig när hon ledsnar.
Gårdagens eftermiddag blev lite galen… nej egentligen men vi försökte på eftermiddagen få lite packning gjord för att inte behöva göra allt när vi ska åka och jag satte Ida i spjälsängen för att hon inte ska klättra och riva i allt. Och hon sätter sig upp i sängen och sticker ut fötterna mellan spjälorna. Längt ut i kanten är det lite mindre mellanrum och hon fastnar så klart med foten och skriker som en galning. Både jag och Daniel försöker få loss henne men det går verkligen inte. Emma börjar skrika för hon blir rädd så vi försöker få loss Idas fot samtidigt som vi försöker trösta dem båda! Herregud, folk runtomkring måste ju ha undrat vad vi höll på med. Efter en stund kom Daniel på att ta solkräm och smörja in foten och träpinnarna med och då kom hon loss till slut. Men hon var alldeles röd om foten och hade ont för hon ville inte stå på den på flera timmar. Och Emma lugnade sig också till slut och jag med…
Sen somnade Ida väldigt sent så när vi vid 18.30 tiden var hungriga bar vi med oss en sovande Ida ut på byn för att gå och äta. Som tur var hann hon vakna innan vi hittade en restaurang - men nu var hon pigg och allert och ville inte alls sitta still - i för sig vill hon aldrig det!!!!
Idag 7 nov åker vi alltså vidare och hade egentligen tänkt att åka ut så tidigt som möjligt men Emma vill hinna leka en stund med Isabella innan vi åker eftersom de antagligen skulle komma upp till poolen. Så nu sitter Emma på ett trappsteg här och bara tittar efter hennes kompis och hoppas att de hinner leka lite, gullunge!
Jennie & Daniel
Ao Nang
Den 3 november kom vi till Ao Nang från det härliga Phi Phi och efter att vi varit på ställen med underbara stränder blev vi faktiskt lite besvikna på stranden i Ao Nang. Den är ju en jättebra strand men jämfört med de andra så var det inte så mycket… Börjar bli bortskämda tror jag.
Likadant är det med hotellet, ett fint hotell med bra läge men det är det enklaste rummet hittills - men vi är ju ändå inte på rummet så mycket.
Här i Ao Nang har vi haft ett par dagar med dåligt väder - den 4 nov regnade det nästan hela dagen. Men som tur är finns det massor med affärer och restauranger så tiden går att spendera ändå. Och det är ganska skönt att bryta av strandhänget med lite shopping. Fast vi har inte handlat så mycket eftersom vi inte får så mycket mer plats i väskorna. Men lite till kan vi nog få ner… Om Ida bajsar i den här takten så tar blöjorna snart slut… ;-)
Vi har ju skrivit tidigare om Idas rörlighet och igår kom hon på en ny rolig sak - enligt henne. Vi har ju med oss en kombinerad sele och barnstol som man kan sätta på vanliga stolar och i förrgår när vi åt middag kom hon på idén att putta med fötterna mot bordet så att stolen välter - skitunge! Nu välte inte stolen men nu måste vi i framtiden äta med en hand och den andra får vi hålla i antingen henne (om hon sitter i en vanlig barnstol) eller i stolen (om hon sitter i selen). Hade kanske behövt ha med en nanny - nån frivillig till nästa resa? ;-)
Igår 5 november var det strålande sol så det blev lite bad i poolen. Ida har fått idén att hon ska vakna nånstans mellan kl. 05.00 och 06.00 och vara pigg vilket gör att hon sover middag 2 timmar vid 9-tiden så igår passade jag och Emma på att gå och få varsin ansiktsbehandling. Vi var på samma ställe i förrgår och gjorde manikyr och Emma fick naglarna målade så himla fint och hon var överlycklig hela dagen och gick och tittade på naglarna.
Igår fick Emma en lite enklare ansiktsbehandling än mig men hon fick ändå de tunt skivade gurkorna på ansiktet och lite peeling och hon var så lycklig efteråt och tyckte det var så skönt. När vi kom tillbaka till rummet skulle hon berätta allt för Daniel och pratade så fort och viftade med armarna och skrattade så Daniel fattade ingenting av vad hon sa - så jag fick fylla i lite. Idag vill hon gå tillbaka igen och göra flätor i håret och kanske en fotmassage. Men inga gurkor för det var så kallt - säger hon… J Daniel har unnat sig lite rygg- och nackmassage han eftersom han fick lite ont i ryggen av den hårda sängen på hotellet - så nu kan han bära alla väskorna utan problem igen!
Inatt så Ida faktiskt väldigt bra - förutom att hon då vaknade 05.22 - men jag ska inte klaga för jag vet hur familjen Skoog har det och då är väl 05.22 rena sovmorgonen! Men just den här natten när Ida sov bra så var grannarna i rummet bredvid lite på lyset vid 3-tiden i natt och valde att just då göra några försök till att öppna dörren som är emellan våra rum (connecting door). Men eftersom vi inte är i samma resesällskap så är ju den dörren låst men det fattade inte de så de försökte med nyckeln ett par gånger sen försökte de dra upp dörren och till sist började de sparka på den. Då ropade vi tillbaka - argt! Och då sa de på knagglig engelska “oj ursäkta är det nån där? Vilket rumsnummer har ni?” Puckon! J Så imorse fick Ida skrika bäst hon ville - skönt för dem att vakna lite smått bakis till barnskrik…
Idag är det sista dagen är i Ao Nang och vi ser fram emot att komma och se Railay imorgon. Emma är orolig för hur alla våra väskor ska få plats i longtailbåten och frågar vad som händer om båten inte orkar och välter och alla väskorna åker ut… Ja då kommer vi hem klädda bara i en massa piratkopierade kläder och flippflopp.
Jennie & Daniel
Bilder Phi Phi
Familjen samlad på balkongen.
Cooling på väg till stranden.
Svalkande bad i ca 30 gradigt vatten.
Systrarna Engström leker i sanden.
Phi Phi
Idag (31 okt)var det så dags att åka ifrån Koh Lanta och ta oss med båten till Phi Phi Don. Båten gick 08.00 från Koh Lanta och båtresan tog drygt en timme och Ida sov hela resan. Emma vill mest så ute och titta på vattnet.
När vi kom till Phi Phi fick vi checka in direkt och fick ett superfint rum med två stora balkonger och med en härlig utsikt över havet och poolen.
Dagarna på Phi Phi har vi spenderat på stranden, vid poolen och med att promenera längs de små trånga men folkfyllda gatorna. Först när vi kom tyckte vi inte alls om ön då det var så himla mycket folk och ljud - till skillnad från Koh Lanta men efter ett par dagar började vi verkligen gilla det.
Det jobbigaste vi hade här var alla japaner eller kineser som bodde på hotellet som inte har en känsla för respekt och avstånd. När vi låg vid poolen kom typ 6 st tanter och la sig i vattnet precis framför våra stolar och ropade och skrattade och skulle busa med Ida och Emma. Inte ett ord engelska kunde de. Sen kommer 3 av dem fram och tar Ida ifrån Daniel och pratar med oss på - ja japanska eller kinesiska. Vi försöker ta tillbaka Ida och säga ifrån men de fattar inte och de ger henne till varandra och gullar. Till slut blir Ida jätteledsen och då går jag och tar ifrån dem henne - sen försöker de springa ifatt oss och gulla med henne så fort de ser oss. Men vi är snabbare än tanterna… J
En av dagarna här tog vi en longtail båt ut till Long Beach. En lite lugnare strand några minuter bort. Jättehärligt med en dag på stranden där det inte är så mycket folk.
Det var varit otroligt varmt de här dagarna på Phi Phi - runt 34 grader och sol varje dag så vi har alla varit lite sega och man orkar inte göra så mycket annat i värmen än att bada. Men det är ju Emmas favoritsyssla så det gör ju inget.
Ida blir mer och mer rörlig och ställer sig upp mot allt - vilket gör nattningen så himla mycket svårare. Hon kryper runt överallt hon får och i barnstolarna som finns på restaurangerna så vänder hon sig runt och ställer sig på knä på ryggstödet. Men det märks att hon är så himla glad att hon kan göra mer och mer och det är härligt att se.
Jennie & Daniel
