engstra

Den 1 juni skulle vi äntligen ha åkt på vår efterlängtade Mallorcaresa som också var en examenspresent till mig.

Väskorna stod packade i hallen, Daniel hade hämtat tjejerna från dagis och skulle just packa in allt i bilen och hämta mig på jobbet och jag höll på att avsluta och stänga ner på jobbet - då ringer min mamma med nyheten man ALDRIG vill få. Pappa är på Nyköpings Lasarett och de har just fått beskedet att han fått en hjärntumör!

Så självklart ställde vi in resan, lämnade istället barnen till farmor och farfar som ställer upp som vanligt och åkte till sjukhuset. Och det här blev börjarn på en mycket jobbig, energikrävande och sorgsen period.

Så veckan på Mallorca byttes mot resor mellan hemmet och Avd 7, rum 31 på Nyköpings Lasarett!

Jennie

Nej nu är det dags att börja blogga igen. Jag ha fått lite åsikter om att det är dåligt med uppdateringar och jag håller helt med - men nu börjar det bli dags för här händer det grejer! :)

Jennie

Så där ja då är uppsatsopponeringen klar!! Och jag behöver inte åka ner till Karlskrona fler gånger. Uppsatsen är inlämnad och det är lite saker jag ska komplettera sen är jag klar!!

Underbart!!

Jennie

Ja och som vanligt kommer jag hit lite då och då och ber om ursäkt för att vi inte har skrivit på länge men tiden har liksom inte funnits. Men det kommer lite uppdateringar snart. Ni måste ju få se vår fina nya bil som vi fick för ca 3 veckor sedan och den fina bucklan på förardörren som vi fick för ca 1 vecka sedan! :)

Men just u räcker inte tiden till - låter hemskt att säga men det känns som om jag har inte ens har tid till varken träning, vänner, blogg, städning, tvätt eller nåt som egentligen borde göras. Jag har inte ens hunnit svara min egen mammas email... som kom för mer än en vecka sen!

För nu är jag helt slut... energin börjar ta slut och jag längtar så grymt mycket efter att slippa sitta vid datorn och skriva, skriva och skriva på min uppsats och bara få kramas och leka med mina barn! Men det kommer - bara 29 dagar kvar! Emma längtar lika mycket som jag, för hon vill ha tillbaka sin mamma, säger hon och JAG vill ha min examen som jag har sett fram emot sen våren 2007!

Så ha tålamod, snart är jag tillbaka och kan börja vara social igen och umgås och svara på både mail och SMS. Nu ska jag försöka hitta lite styrka och kraft och skriva nån timme till!

Jennie

Det är helt galet vad vi längtar tillbaka till Lanta... Vilket liv vi hade där och vilka underbara människor vi träffade och som vi saknar så himla mycket nu när vi är så långt ifrån varandra! Men snart kommer de hem till Sverige och vi längtar så! Och vad gäller värmen som vi saknar så kanske det är dags att boka oss en resa någonstans!?

Jennie

Onsdag, dagen för skärtorsdagen firades det påsk på Gammeltorps förskola och barnen fick komma utklädda till påskkärringar om de ville, och det ville Ida så klart - till en början. Så vi klädde på henne allt och målade henne - efter att vi tvättat av målningen hon själv gjorde med ansiktsfärgen. Vi hann som tur var ta ett kort för sekunden efter ångrade hon sig och tog av sig kärringkläderna - men sminket fick sitta kvar och kläderna åkte ner i väskan.




Jennie

I 7 års present fick Emma en ny cykel av farmor och farfar men då var vi på Lanta så för ett par veckor sedan fick hon åka och välja en. Och det blev en lila cykel som hon var så glad över!



Nu ska hon bara lära sig att cykla på den ordentligt!

Jennie

Usch vad mycket det är med skolan nu!! Jag har klarat av delkurs 1 och delkurs 2 i påbyggnadskursen och nu är det "bara" kandidatuppsatsen kvar!! Men hjälp vad mycket jobb det har varit med delkursen och uppsatsen. Jag sitter vissa dagar 3-4 timmar efter jobbet!

Men nu är det bara 2 månader kvar sen är jag KLAR!!! Så nu kämpar jag på in i det sista... lidande blir dock bloggen som blir det som får prioriteras bort. Men snart kommer en bild på vår nyinredda hall och Emmas nya cykel och lite uppdateringar om vad som händer i våra liv...

På återseende!

Jennie

Igår den 14 mars började Ida äntligen på förskolan och avdelningen Stjärnan. Det är farmor som så snällt har ställt upp och tagit inskolningen och idag torsdag var det dags för utflykt till skogen. Så imorse packade vi Idas ryggsäck med lite frukt, en apelsinfestis (vilket gav minnena av de konformade Sunkist festisarna vi hade när vi var små!) och en macka som hon sen njöt av i skogen.



Älskade unge!!

Jennie

Jag har blivit helt galen i Loreens bidrag i Melodifestivalen, Euphoria och kan lyssna på den ett tiotal gånger i rad! Sjukt bra!!

En väldigt energigivande låt i mitt Power Point arbete!

Jennie

Oj vad jag önskar att jag hade fler timmar på dygnet än bara 24, de räcker liksom inte till ibland!

Huset får vara som det är och saker ligger fortfarande i kartonger, vi har ingen soffa, inga gardiner, nästan inga blommor och allt är i en enda röra men det har vi inte tid med att fixa nu det får vi ta en annan månad, typ juni när jag är klar med skolan! För nu är det galet mycket plugg och den här veckan har jag suttit i runt 4 timmar varje kväll. Tur att det är så sjukt intressant...

Delkurs 2 för terminen är snart slut och presentationer och inlämningsuppgifterna samlar sig. Imorgon åker jag till Karlskrona och ska presentera mina begrepp Ledarskap och Personlig utveckling utifrån sociologerna Bauman, Tilly, Elias och Foucault - någon som känner igen? Uppgiften är klar men Power Point presentationen ligger jag lite efter med så den håller jag på att knåpa ihop nu.

Tänk om jag vore lite bättre på att planera... så slapp jag slita sista dagen. Fast det är nog så jag är - jag känner igen det även från högstadiet och det hjälpte inte ett dugg att min mamma ett flertal gånger påminde mig om att jag inte lärde mig för skolan utan för livet! Nu känns det som om jag har levt så länge att livet lär mig saker istället för att jag ska lära mig saker om livet... :)

Jenni

Nu har vi båda börjat jobba igen och för mig vad det rakt in i hetluften och det var superkul att träffa alla och sätta igång och jobba! Det blir kul det här...

Daniel fick lite tyngre start däremot med allt som händer på Astrazeneca med nedragningar och outsourcing... så han funderar mycket nu! Men blir han av med jobbet så kan vi ju sälja huset och flytta och han kan börja köra tuk-tuk taxi på Lanta! :) Man får se det positiva i allt!

Jennie

Underbara älskade Ida fick i förra veckan för sig att vi inte var hemma utan säger till Daniel:

- Pappa jag vill hem.
- Men vi är ju hemma, säger Daniel.
- Jag vill åka hem till Sai Naam.

Älskade lilla unge...det vill jag med!

Jennie

Den 21 februari landade vi hemma i Sverige och kom hem till vårt hus i Vänstra - en märklig känsla för oss alla.

Tjejerna hade fått nya vinterkläder av snälla farmor och ville genast prova dem ute i snön - vilka kontraster med ungefär 40 graders skillnad...



Jennie

Lördagen den 18 februari fick bli en stranddag för att verkligen ta vara på värmen de sista dagarna så vi åkte ner tillsammans med familjen Rhedin och deras vänner från Sverige till Kantiang Bay och badade och solade och åt lunch på fina Same Same but different. På eftermiddagen blev det ett återbesök hos doktor Salarin som skulle byta plåster och tvätta rent Emmas stygn.

På söndagen blev det packning av de sista sakerna i huset och lite sorgliga farväl av fina vänner. Först kom familjen Robertsson förbi på lite lunch.



Sen kom familjen Grenander förbi för att säga hej då.



När vi hade sagt hej då till dem så åkte vi in till Saladan för att shoppa det sista innan hemresan och efter shoppingturen var det dags att göra oss fina inför sista middagen! :( Den fick bli på Restaurant Red Snapper och deras goda tapas... så det blev inte thaimat sista kvällen! Men det blev det den sista lunchen dagen efter!

Då blev det lunch på stranden på Moonwalk med finaste bästa familjen Rhedins och det blev en supergod lunch men den kändes helt overklig eftersom det var vår sista tillsammans i Thailand.





Efter lunchen var det dags att packa in oss i bilen - vilket blev lättare sagt än gjort.





Barnvagnen fick vi sätta fast på taket för att komma iväg med alla våra saker och sen var det bara att säga - det hemska -hej då och åka till Krabi flygplats och det var trötta familjemedlemmar som åkte iväg.



Vid flygplatsen var det också dags att säga hej då till vår vän Mr Somchai som hjälpt oss med så himla mycket och hans fru lagat så mycket god mat åt oss!



Flyget från Krabi gick i tid och sen var det 4 timmars väntan på Bangkok flygplats men den spenderade vi med att äta mat, äta glass och titta i affärer.



Flyget från Bangkok gick också i tid 00:25 och då hade vi lyckats hålla tjejerna vakna hela kvällen så när de äntligen fick sätta sig i sin flygstol så somnade de direkt, innan planet ens lyfte och strax efter att det lyft så somnade jag och Daniel och sen sov vi allihopa i 7 timmar. Efter en mellanlandning i Köpenhamn landade vi sen 08:25 på Arlanda och vår resa är härmed slut - för den här gången!

Tack alla ni som hjälpt oss innan och under vår resa och tack alla underbara familjer som gjorde vår tid på Lanta till en fantastisk, rolig och härlig tid - vi kommer aldrig att glömma er! Love you!

Jennie

Fredagen den 17 februari var det bara 3 dagar kvar på vår resa och Emma passar på att bada lite extra mycket. Idag har vi också vännerna från Sverige; Henrik, Anna & deras lilla Olle på besök så det är så klart man vill visa sina hopp i poolen. Så Emma kom på ett nytt hopp - hoppa bomben baklänges....

...vilket slutade med ett rejält sår på hakan.



Så Henrik och Anna fick passa Ida medan jag och Daniel snabbt tog med Emma till läkaren där det blev till att sy tre stygn vilket inte var någon trevlig upplevelse då Emma är väldigt spruträdd. Så bedövningssprutorna var värre än själva stygnen.

Men det gick bra och Emma fick komma hem snabbt med ett plåster på hakan.



Jennie

Hade helt glömt bort att det var alla hjärtans dag eftersom den reklam som är hemma i veckor innan saknades - det enda som påminde mig var de hjärtklubbor de ställt vid kassan på Seven Eleven. Och både jag och Lena anade att våra äkta makar inte heller hade kommit ihåg det så vi överraskade dem med lite picknick på en nyhittad liten härlig strand.



Och eftersom vi inte själva skulle få några blommor så ordnade vi med det själva och Daniel & Patrick fick varsin bukett... :)



Men överraskningarna var inte slut där... Lena hade ordnat med härligt goda semlor från det franska bageriet som vi mumsade i oss.

Jennie